Igår kom jag och Pixie att prata om ordet ”hen”, diskussionen startade med att vi pratade om möjligheten (som inte finns i Sverige än) att i Facebook ange andra alternativ för kön än ”man” och ”kvinna”. Samtalet gick ungefär så här:
Pixie: ”Jag fattar verkligen inte problemet med ordet hen, särskilt inte när folk säger att man inte kan skapa ett nytt ord. Det kan man väl visst. Det skapas nya ord hela tiden.”
Jag: ”Ja jag vet. Brukar inte Svenska Akademin komma upp med en lista på nyord varenda år, där sånt som ogooglebar står med? Jag verkar kanske ifrågasättande nu, men jag tvivlar på att det finns ett lika stort behov av ordet ogooglebar som av ordet hen. Men det kanske bara är jag?”
Pixie: Fniss.
Jag: ”Och, man kan visst skapa nya ord. Om man tar exemplet när man insåg att det kvinnliga könsorganet hos småtjejer inte hade nåt vettigt namn … utan att man använde pinsamma, degraderande uttryck som kussimutta och framstjärt. Då diskuterade man det hela och kom upp med ordet snippa. Efter ett tag enades folk om att det var ett bra ord som faktiskt behövdes. Jag tror de flesta använder det idag. Och då var det inte så mycket snack om att man inte kan skapa nya ord. Eller var det kanske det, fast jag missade det?”
Pixie: ”Ingen aning. Men det var faktiskt lite ovant i början. Fast sen, ganska snart, så vande man sig.”
Jag: ”En annan sak med ordet hen, det är att det pekar ut att vi saknar ännu fler ord. Vi har inte bara saknat ett pronomen, vi saknar även ett substantiv. Många säger till exempel ‘en hen’, som om det vore ett substantiv. Men hen är ett pronomen, och om man vill ha ett ord för någon som är av ett tredje kön, eller mittemellan man och kvinna, så finns det inget bra ord.”
Pixie: ”En kvänn kanske?”
Jag (skrattar): ”Jag har använt ordet maninna ibland, men det blir lite för stort fokus på ordets första led, som att den manliga delen är viktigare på nåt sätt.”
Pixie: ”Ja det känns faktiskt lite så.”
Jag: ”Jag funderade på tjille också. En kombination av tjej och kille. Men det blir lite samma sak som med maninna …”
Pixie: ”Kvänn funkar nog inte så bra heller. Det låter mer som en kvinnlig vän.”
Jag: ”Ja .. eller nåt.”
Pixie (på västgötska): ”Ska vi ut å ragga kvänn? Ja ska bara hämta min epa-traktor så ses vi vid macken. Det hänger massor av kvänn där!”
Jag (skrattar): ”Hmm, jag tror helt enkelt inte att man ska bilda det nya ordet utifrån de nuvarande orden. Det måste nog ha ett helt eget.”
Pixie: ”Ja, sant. Men vad ska det vara egentligen?”

Ja, där tog det stopp. Så det kan ni få fundera vidare på!