Browsing Category

Jag är skillnad

Pangaea
Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 10: Someone to bruise and leave behind

7 april, 2014 • By

Ett par dagar senare befann jag mig på en buss, med hörlurarna i öronen och musiken på hög volym. Det tyska landskapet for förbi utanför fönstret.

Jag måste alltid sticka från något. När det träffar mig. När det sårar mig.
När det gör ont.

Den här gången gjorde det jävligt ont.

Sucker love I always find
Someone to bruise and leave behind

Så lät det i hörlurarna och i mitt huvud. Jag såg ut genom rutan.

Jag vill alltid vara med någon.
Mest av allt
ville jag vara med dig.

Jag såg framför mig hur M öppnade hotelldörren efter att ha hört en lätt knackning. Utanför låg en pappkartong, och när han vek upp det ljusa silkepapperet såg han ännu en docka. De gröna ögonen var målade på tyget, de såg vädjande ut.
Släpp in kärleken! stod det på den lilla etiketten.
Han la ner dockan, fnös till för sig själv. Det här är så jävla bull, sa han.

Maxi

SLUT

—-

… Hoppas ni gillade min lilla berättelse. Eller åtminstone låten ovan 😉 /J

Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 9: Spela roll

3 april, 2014 • By

Efter spelningen den kvällen stack jag och M från de andra. Vi satt i M:s rum och drack öl. Han gick på om spelningen, om och om, bla bla bla.
Det känns som jag måste ändra min scenshow, sa han. Den gör det inte för mig längre. Jag blir uttråkad.

Hidden Galaxy
Res dig upp, sa en röst inuti mitt huvud. Res dig upp. Säg vad du tänker på.
Jag fångade hans ögon.
Spelar jag någon roll för dig?
Var inte dum, sa han, det är väl klart du gör. Du är min bästa vän. Tror du inte att det betyder nåt?
Allt rymdes i den där meningen. Eller rättare sagt, meningen rymde allt som jag inte önskade. Och den saknade allt som jag ville ha.

Jag ville så gärna säga det. Att det inte räckte. Att jag inte bara ville vara hans vän.
Men jag kunde inte.
Och jag kände att jag föll.
Jag kunde inte resa mig, kunde inte stå upp.

Och jag kunde inte stå ut.

Nästa

Maxi och Pangaea
Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 8: Res dig upp

30 mars, 2014 • By

Nästa dag kom M och knackade på hos mig och C. Det här är så jävla sjukt, sa han så fort jag öppnat, men nu börjar det kännas som att personen som skickar dockorna faktiskt vet vad som händer här. På denna står det fanimig Res dig upp!
Både jag och C brast i skratt.
Är du säker på att budskapet ska tas så bokstavligt då? sa C. Jag menar, personen menar kanske res dig upp på ett mera symboliskt plan.
Jaja, whatever, sa M. Han var bakis och orkade väl inte bry sig mer än så.
Ge den till mig, sa jag, jag blev av med den förra.
Ja, det blev du, sa M, och det är jag fan sur över. Det är jag som får dem, inte du!
Whatever.

Hidden Galaxy

M lämnade ändå dockan på vårt rum när han gick. C var i badrummet.
Res dig upp, sa jag till den lilla figuren, you’re talking to me?

Antagligen, tänkte jag sen.
Jag är så jävla feg.

Nästa

Publik
Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 7: Stengolv

26 mars, 2014 • By

Den kvällen, på spelningen, hände nånting. Jag vet inte om det var adrenalinet, eller om det var den nya dockans ankomst som påverkade mig, men plötsligt kände jag för att slänga Mercury till publiken. Jag tänkte att det var dags för henom att resa vidare. Så jag kastade, och såg den lilla kroppen försvinna bland de uppsträckta händerna. Direkt fattade jag att det var ett misstag. Resten av spelningen hade jag svårt att koncentrera mig. Varför hade jag gjort det? Mercury som så enträget bett mig att ta henom med … nu var hen borta.

M, vakna! Vad fan gör du? Vakna!!

M låg mitt i gatan och gick inte att få kontakt med, det spelade ingen roll vad jag gjorde. Jag grabbade tag i honom och försökte lyfta upp honom till stående, men hans kropp var helt lealös, inget verkade kunna väcka honom. Vet ni hur tung en medvetslös kropp är?
Så kom N. Han lyfte upp M och vi gick tillbaka till spelstället, där vi hade tillbringat de senaste timmarna med att dricka absinth – ända tills M fick för sig att vi alla hatade honom, och gick ut och la sig på gatan. Totaldäck. Vi tog taxi till hotellet, M var fortfarande helt borta. Det var fan så man undrade om man borde åkt till sjukhuset i stället.

Nu hamnade han på det kalla badrumsgolvet i N:s och MG:s rum. Det var N:s resoluta beslut. Om M skulle spy i sömnen eller så. Jag orkade inte stanna med dem utan gick till mitt och C:s rum.

Där övervägde jag att uppdatera min facebook-status.
Om du undrar hur det känns att hitta den du älskar på gatan, där han lagt sig ner i hopp om att bli överkörd av en bil, är det nu du ska fråga.
Men jag gjorde det inte.

När jag la mig i sängen och slöt ögonen såg jag plötsligt Mercury framför mig, liggande på betonggolvet i den ekande tomma spellokalen.

Mercury

Nästa

Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 6: Säg mig vem du är

23 mars, 2014 • By

Nästa dag åkte vi. Vi hade spelningar nästan varje kväll, och på varenda en tog jag med mig Mercury. Mercury spelade med oss, kraschade instrument och fotade fans. Eller ställde upp som modell. Mercury var faktiskt rätt självcentrerad. Men jag hade fäst mig.
Nästa dag ropade M på mig. Det var mitt på dagen, och vi hade just kommit till det nya spelstället. Jag stod vid minibussen och M kom ut från stället efter att ha checkat läget inför kvällen. Han kom emot mig med snabba steg.

Jag kom på en grej, sa han. Vi ska ta en video till turnédagboken. Med den här! Han höll upp ytterligare en docka, en ganska läskig sak.
Den väntade på mig därinne. Och nu ska du filma oss!
Vad fan? En till? sa jag.
Jajjemän.
Men hur kom den hit? Vem vet var vi är?
M såg blaserad ut. Nån som läser vårt spelschema, sa han. Om du inte minns, så står det på flyern vart vi spelar. Kom igen nu!
Okej då. Jag tog upp telefonen och tryckte på spela in.
Kolla vem som dök upp idag! sa M in i kameran. Lilla Oxygen Overdrive här … awesome eller hur? Säg mig vem du är, står det. Han vände och vred lite på dockan, sen tittade han rakt in i kameran. Nää, det är bättre att du berättar för mig, sa han.

Oxygen Overdrive
Jag fortsatte filma, och frågade: De där dockorna dyker upp vart du än går. Är det inte obehagligt?
Nej, varför skulle jag tycka det?
Ja, men tänk om det är nån galning som skickar dem? Nån som, du vet … vill dig illa.
Äh var inte dum. Det är bara nån som är uttråkad och ensam nånstans. Jag kunde ha gjort det själv. Jag vet fan hur det är!

Jag nickade. Han hade nog rätt i det.

Nästa

Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 5: Ta mig med

20 mars, 2014 • By

Det var nära nu, bara några dagar kvar tills vi skulle dra. M stod framför sin badrumsspegel och målade ögonen.
Du vet, sa han, jag behöver verkligen komma härifrån. Mer än nånsin, just nu.
Jag nickade. Mhm.
Jag är så jävla trött på den här skitstan. Ingenting händer. Det är bara samma samma samma.
Jag vet, sa jag.
Och när nån intressant äntligen dyker upp … så märker personen knappt ens att man finns.
Jag såg ner. Nä.
Det är som att man är helt osynlig, sa M. Är inte det jävligt konstigt, när man håller på såhär? Han vände sig mot mig med uppspärrade kolsvarta ögon, fullsmetade med ögonskugga, mascara och kajal.

Eyes

Det fick mig att blinka.

Jag vill alltid ha nånting.
Ett botemedel. Något som gör min hjärna dimmig. Något som får mig att känna … mindre.

Förresten så ligger den senaste på bordet, sa han, återigen vänd mot spegeln.
Jag skyndade mig dit för att kolla. Den här hade hår av ulligt garn och manande gröna ögon. På lappen stod det Ta mig med!
Mercury RopeStackars liten, den ser rätt beklämd ut, sa jag. M skrattade inifrån badrummet. Men vilka lustiga namn de har. Mercury Rope … undrar vad det vill säga?
Ögonen fångade mig igen. Ta mig med, ta mig med!
Jag skyndade bort mot min jacka som hängde på rockhängaren, och tryckte in dockan i ärmen.

När jag kom hem höll jag upp den mot hallspegeln. Jag såg på oss där tillsammans.
Så, lilla Mercury, sa jag. Det är dags att dra på turné!

Nästa

Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 4: Carve your name into my arm

17 mars, 2014 • By

Tour flyerVi var ute och drack öl.
Jag vet inte om det var en så bra idé att använda dockorna på den där flyern, sa M. De sätter sig på hjärnan på nåt sätt. Nu känns det som att de kommer att förfölja oss hela turnén. Jag drömde till och med att en av dem snackade med mig inatt!
Oj, vad sa den?
Du ser inte vad som finns mitt framför dig – eller nåt annat dumt. Haha, jag börjar bli som mamma, hon tror på en massa sånt där new age-tjafs … som att man kan snacka med djur med hjälp av energier och sånt.
Något rörde sig i magen på mig. Kanske var det nåt jag ätit. Eller så var det tanken på dockan som gjorde det.
Fan, den här ölen behövde jag verkligen, sa M.
Ja, verkligen.

M kollade mig plötsligt i ögonen. Kommer du ihåg när vi skar oss för att blanda blod?
Jag skrattade. Ja, fan vad fulla vi var! Jag har fortfarande ett ärr efter det. Jag höll upp min arm mot honom för att visa.
Han flinade. Fan, jag visste att jag skulle ha ristat in mitt namn när jag ändå höll på!

Det rörde sig inom mig igen.

Jag vill alltid ha nånting.
En drink. Ett rakblad. Något som får mig att känna.

Rakblad

Jag hade inte haft nåt emot att ha ditt namn där, tänkte jag. Men jag höll käften. Tog bara en klunk öl till.

Nästa

Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 3: Lyssna på mig

13 mars, 2014 • By

MaxiSå var jag hemma hos M igen, ungefär en vecka senare.
Detta är fan helt galet, sa han, och höll fram en ny docka. Jag har fått en till! Hur knäppt är inte det?
Den nya dockan liknade den andra, men den hade ändå sin egen personlighet.
M visade upp etiketten. Den här gången står det: Lyssna på mig! Vad fan betyder det?
Han såg så upprörd ut att jag kände för att skratta.
Jag har inte tid med det här, fortsatte han. Vem i helvete är det som skickar dem?
Nån galen beundrare? föreslog jag.
Mest troligen. Vad då lyssna på mig? M skakade dockan, men ingenting hände. Den säger ju ingenting!
För ett ögonblick tänkte jag på det jag viskat i örat på den andra. Den här nya … visste den vad jag sagt? Dumheter, tänkte jag sen.
M satte dockan på en hylla, och jag såg att den andra redan satt däruppe.
Så du sparar dem ändå? sa jag.
Haha, ja, de är ju coola. Och jag har en idé till nåt jag kan använda dem till. Du ska få se!

Narcici Twinstar

Nästa

Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 2: På repeat

10 mars, 2014 • By

DockaMedan jag gick hemåt tänkte jag på dockan. Hade den verkligen blinkat åt mig? Jag antar att den inte gjorde det. Jag var väl bara uppstressad över allt jobb… Jag kom hem till lägenheten. Den var tom. Jag satte mig i sängen med laptopen. Tomheten skulle inte bestå, för snart dök ett chattfönster upp på sidan.

Hej, vad gör du?
Inget, kom just hem.
Ok … så du är ensam? Kan jag komma över?
Ok
🙂 Ses snart

Jag vill alltid vara med någon.

P kom och vi gick rakt på sak. Det var väldigt välkänt numera, inget speciellt. Det hade väl varit rätt bra i början, men nu var det bara
repeat
repeat
repeat
det fick mig att känna mig som ett sprucket kärl, som jag fortsatte hälla vatten i, utan att förstå att vätskan droppade ut i samma takt. Utan minsta aning om hur jag skulle kunna laga det.
Jag ville bara … jag ville bara kolla in i någons ögon och veta säkert att jag verkligen älskade den personen.
Och jag ville att den personen inte skulle titta bort.

Vanilla

Nästa

Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 1: Berätta din hemlighet

6 mars, 2014 • By

Jag ska inte ta så mycket av er tid i anspråk. Jag tänkte bara berätta en saga. Den handlar om mig, mest om mig i alla fall, men också om en person som vi kan kalla för M. Ok, den börjar nu.

Sedan slutet av sommaren hade allt varit sjukt hektiskt. Jag och M hade jobbat varenda dag för att få ihop allt inför turnén. Vi brukade träffas hemma hos mig och sen jobbade vi bara på, så länge vi orkade. Men den här gången ringde M mig tidigare än vanligt (vilket inte betyder att det var tidigt, bara att det var tidigare).

Pangaea
Du måste komma över, sa han, jag vill visa dig nåt.
Okej, sa jag, vi ses snart.

Jag skyndade mig dit, gick så fort jag kunde. Det tar bara fem minuter. M öppnade dörren halvnaken, nåt jag gjorde mitt bästa för att ignorera.
Så vad var det om?
Kolla! M höll fram en konstig liten docka, gjord av vitt tyg. Den såg nästan ut som en liten mumie.
Shit, det var en läskig liten jävel, sa jag.
Jag vet, jag fick den på posten igår, fast jag öppnade den nu på morgonen, var för trött igår. Underligt eller hur? Den har en etikett fastsatt på sig också.
Jag får kolla! Jag tog dockan, tittade på den lilla lappen som satt runt halsen på den. Berätta din hemlighet, stod det. Undrar vad det betyder?
Jag gav dockan till M och vi gick in i lägenheten. Så, gjorde du det? frågade jag. Berättade du din hemlighet?
Haha, skojar du? Varför skulle jag göra det? sa han. Förresten så har jag inga hemligheter. Det borde väl du veta. Om man vill veta nåt om mig, vad som helst, så är det bara att läsa min blogg!

VanillaTwinstar
Han slängde dockan på bordet och gick för att ta kaffe. Men jag kunde inte bara lämna den där, så jag tog upp den och tittade in i dess sorgsna små ögon. Då blinkade den åt mig! Jag tappade den nästan.
Förvånad la jag den ifrån mig. Men så … var jag tvungen att ta upp den igen.
Jag var tvungen att säga det. Så jag viskade i örat på den.

Så kom M tillbaka från köket. Vad fan, skit i den där nu, vi måste jobba. Jag har fått okej från T på Batschkapp-spelningen. Rätt bra, eller vad säger du!?
Jag satte tillbaka dockan på bordet. Och så satt den där, med sina oseende ögon stirrande ut i ingenting.

Nästa