CancerogenicJag satt till sjukt sent igår natt med en text till Permafrost. Den ville inte riktigt bli klar, men kanske kan jag skriva klart den senare ikväll. Permafrosts texter är oftast politiska eller filosofiska, för min högsta önskan när jag skriver är att med texterna, med musiken, kunna väcka någon annan. Ur ignoransens bländande men falska lyckoträsk.

Det gör mig rasande att människor kan vara nöjda i en värld som denna. Utan att känna det minsta uns av skam tillåter de sig förnekelse, glömska, blindhet och ignorans. Och utan att ta på sig ens ett minimum av skuld fortsätter de medverka till skövling, förtryck och utsugning.

Om världen hade sett annorlunda ut tror jag att livet skulle vara bättre. Men hur skulle det kunna gå till? En annorlunda värld skulle kräva annorlunda människor, och de är ju ett gudsförgätet släkte …

Att människorna själva är den felande länken är sorgligt – fast sorgligt är ett för svagt ord. Snarare är det på gränsen till outhärdligt, eftersom så lite kan göras för att förändra dem. Ännu sorgligare är att de flesta tyckts inte inse ens en bråkdel av bristerna, sina egna och resten av världens.

Om jag kan få en enda människa att öppna ögonen är mycket vunnet. Kanske kan jag till och med stå ut ett tag till.