Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Den inbjudna (1943) av Simone de Beauvoir

9 oktober, 2014 • By

Den inbjudnaDet är mitt i andra världskriget och Françoise och Pierre driver en liten teater tillsammans i Paris. Paret har ett symbiotiskt förhållande i vilket båda tillåts vara med andra, men det är bara Pierre som utnyttjar möjligheten. Françoise vill bara ha Pierre, hon lever för sin relation med honom och anser att de båda är ett. Då kommer den unga kvinnan Xavière in i bilden, och förhållandet utvecklas till en triad. Både Pierre och Françoise fascineras av Xavière, till den grad att det liknar besatthet, men det är Pierre som blir förälskad. Xavière är destruktiv och manipulerar dem båda, och Françoise fasar för att relationen kommer att leda till att hon förlorar både sig själv och Pierre.

Jag har en känsla av att det finns något som författaren vill säga med den här berättelsen, något som går utöver det faktiska skeendet, och som jag egentligen skulle behöva läsa noggrannare mellan raderna för att kunna förstå fullt ut. Jag tänker att det handlar om vad det innebär att vara en individ. Om den fria viljan; hur fri och autonom man egentligen kan vara, när man hela tiden är i relation till andra.
Det psykologiska spelet mellan karaktärerna skildras knivskarpt och realistiskt. Men ofta blir jag irriterad på Françoise. Jag önskar att hon kunde ge sig själv större utrymme. Att hon skulle kunna vara ärlig mot de andra. Inte bara Françoise undanhåller saker; alla karaktärerna i boken relaterar dysfunktionellt till varandra. De förhåller sig gränslöst eller använder de andra för egna syften, och man förstår att det måste ta en ände med förskräckelse. Men berättelsen är intressant! Inte särskilt uppmuntrande för den som i litteraturen letar exempel på fungerande fria förhållanden, men kanske kan den ses som ett avskräckande exempel på hur det kan gå när man inte är ärlig, vare sig mot sig själv eller de man har relationer med.

Allmänt betyg: 4/5
Queer bokcirkel-betyg: 4/5

Stella betyder Stjärna, Transcenders

Vid en sjö: ur Stella betyder stjärna

6 oktober, 2014 • By

IsaHär kommer en liten bit ur min kommande bok, Stella betyder stjärna. Fjortonåriga Isa har blivit meddragen på en road trip genom södra Sverige av den utåtagerande konstnären Stella.Just nu är de i en liten by någonstans i Småland, och har övernattat i en strandhytt vid en sjö.

Fåglarnas ihållande sång väckte mig. Kanske var det också trägolvets hårdhet. Vi hade försökt göra badhyttens golv mjukare med några presenningar som låg i ett hörn, men det hade inte hjälpt nåt vidare.
Stellas ansikte var alldeles intill mitt. Fem centimeter bort, hennes mun, hennes slutna ögon. Hjärtat bankade plötsligt. Och så känslan i kroppen, bultande. Kväljande. Jag skakade på huvudet, reste mig upp för att bli av med den. Det spelade visst ingen roll hur tankarna gick, kroppen hade ändå bestämt sig för vad den ville.
Jag öppnade dörren och kikade ut. Det låg ett tunt dis över sjön och det luktade morgon. Klockan var bara halvsju.
Träet i bryggan knirkade lätt när jag gick ut på den. Längst ute doppade jag tån i vattnet. Det var inte särskilt kallt. Jag satte mig på kanten.
Det såg ut som en annan plats än den vi varit på igår. Då hade den varit mörk, svart, färgad av tjära och missmod. Nu var den ren och torr precis som bryggan. Som om någon städat. I nästa sekund hörde jag steg bakom mig.
Stella var naken, såg jag precis när hon hoppade i, och vattendroppar stänkte upp på mig.
”Wow. Det är helt fantastiskt!”, ropade hon när huvudet dök upp igen. ”Kom i du också!”
Jag kände mig fånig redan innan jag sa det. ”Jag har inga badkläder.”
”Det har inte jag heller såg du väl. Det behövs inte, det är ju bara du och jag här!”
Det räcker, tänkte jag. Skakade på huvudet.
Stella simmade omkring utanför bryggan. Så kom hon närmare igen. ”Kom i nu då.”
Jag tänkte på knallpulverpistolen som Stella avfyrat på låtsas i sin mun igår natt. Jag tänkte på att det hon sagt då nog inte varit menat enbart som ett skämt. Men jag visste inte om den Stella som ville trycka av var mera verklig än den bekymmerslösa som nu tjatade på mig att hoppa i.
Om jag hade kunnat vara lite mer som hon, som på något magiskt vis kunde suga in tjäran och placera den någonstans där den aldrig verkade ha funnits. Som en strömbrytare. Stäng av, sätt på. Jag kunde inte tända och släcka sådär. Hade jag kunnat det hade jag brutit strömmen nu, och då hade jag kunnat hoppa i vattnet och allt hade varit bra.
Vilken var egentligen den stora skillnaden mellan mig och Stella? Hon var minst lika konstig som jag, bara på ett helt annat sätt. Men hon simmade omkring utanför bryggan nu, medan jag satt kvar. Varför skulle det vara så egentligen?
Jag reste mig, knäppte upp jeansen och drog av dem. La dem på bryggan. Långsamt. Jag kunde fortfarande ångra mig. Jag kunde gå i vid stranden och plaska lite i vattnet där det var grunt, och låtsas att det var så jag hade tänkt göra hela tiden. Jag drog in luft i lungorna. Och t-shirten över huvudet.
Stella trampade vatten ett par meter ifrån mig. Hon betraktade mig i tystnad när jag lossade gasbindans hållare och lindade av den. Sportbehån under behöll jag på när jag gled ner i vattnet.
Det var inte kallt. Luftbubblor yrde omkring mig. Jag såg Stellas nakna kropp röra sig en bit bort, innan jag hade huvudet ovanför ytan igen.
”Sa jag inte det. Det är skitskönt.”

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Maken (1976) av Gun-Britt Sundström

2 oktober, 2014 • By

MakenLäsaren får följa Martina och Gustav från första gången de träffas i tjugoårsåldern, och sedan under deras sju år långa förhållande, som är lite av en berg-och-dalbana. Livet för dem i olika riktningar, och de är särbor i perioder, då båda har relationer med andra. Boken är ett porträtt av en relation, som är detaljerat in i minsta detalj.

Jag upplever den här boken som rakt igenom trovärdig, hur underligt de inblandade parterna än beter sig. Det är just beskrivningen av alla de motstridiga känslor som kan finnas när man är i relation till en annan människa som gör den att den känns så genuin. Trots att den skildrar en tvåsam relation tas många av de frågeställningar som fria relationer kan skapa upp. Att boken är skriven på sjuttiotalet märks knappt, bara här och där – i det stora hela känns den väldigt modern. Jag antar att det visar att när det gäller känslor, relationer och mänsklig kultur sker inte förändringar så snabbt att det händer så mycket på 38 år… på gott och ont. Mycket bra diskussionunderlag för de som är intresserade av relationer på djupet!

Allmänt betyg: 4,5/5
Poly-bokcirkelbetyg: 4,5/5 – förutsatt att en tycker att ältande av tankar och känslor är intressant!

Stjärnhimmel
Bobbi, Transcenders

Stjärnhimmel

1 oktober, 2014 • By

Vad är det som formar oss till dem vi är? Finns det en händelse som avgjorde vem jag blev? Jag tror inte det. Det finns ingen punkt när allting börjar, utan allting utgår från små små punkter, skeenden och upplevelser, som sammanstrålar till en helhet. Jag känner ibland att det jag skriver är berättelser jag burit med mig sedan jag var liten, som om jag haft ett frö i mig som jag visste en dag skulle slå ut. Som om de fanns i mig från början och bara letade efter sin rätta form.
Det är antagligen inte alls sant, utan en efterkonstruktion, men det är så det känns.

Både Tatuerade tårar och Jag är skillnad syftar till att förklara varför huvudpersonerna tänker, känner och reagerar som de gör. När de förstår sig själva bättre får de större möjligheter att förändra sin situation. Men det kan inte ske frikopplat från andra: Det är bara i andras ögon vi kan spegla oss själva.
Vi behöver andra för att fungera. Vi behöver andras blickar för att kunna se oss själva, vi behöver deras ord för att förstå världen. Berättelserna handlar om att knyta an, att bli en del av en helhet.
För hur det än känns så är vi inte solitära, ensamma stjärnor på en stjärnhimmel, utan delar av ett nät av relationer som sprider ljus över varandra. Och de som av olika anledningar blivit solitära, som saknar band till andra, har vi ett gemensamt ansvar att knyta an till.

Jag tror att berättelser kan vara ett sätt att få syn på att man inte är ensam.

Foto: https://www.flickr.com/photos/shalaco/

Bobbi, Tatuerade tårar, Transcenders

Trevlig upptäckt på Bokmässan

28 september, 2014 • By

HBTQ: Böcker bortom normenI torsdags var jag på Bokmässan och gick en sväng förbi BTJ:s monter, där jag såg boken HBTQ : böcker bortom normen som kom ut tidigare i år. Den är sammanställd av Sebastian Lönnlöv, och tar upp hundratals böcker med HBTQ-tema, mestadels svenska.
Nervöst bläddrade jag fram till författarregistret längst bak. Oj vad glad jag blev när jag såg mitt namn! Tatuerade Tårar fanns med och benämndes som något så ovanligt som en bok om en kille med anorexia. Även om det bara stod tre, fyra rader om boken kändes det fantastiskt.
Därför blev det höjdpunkten under mitt (annars väldigt korta) besök på mässan! 🙂

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Swing (2014) av Bengt Ohlsson

19 september, 2014 • By

SwingHanna och Åke lever ett vanligt liv, så vanligt att de knappt reflekterat över det – fram tills att Hannas väninna berättar om en swingers-klubb hon besökt. Hanna blir nyfiken och får Åke att gå med på att åka dit. Upplevelsen blir underlig och obekväm och de sticker därifrån inom två timmar, men snart hör ett av paren från klubben av sig och vill ses igen. De träffas för en middag, och kanske något mer…

Swing är antagligen tänkt som ett ifrågasättande av samtidens idéer om att man förväntas förverkliga sig själv, och att relationer ska vara projekt som kryddas med exotiska upplevelser, men den blir aldrig utmanande. Jag förstår inte bokens sens moral. Vill den säga att man ska nöja sig med det man har? Baksidestexten låter i alla fall antyda att vi ”gapar efter mycket”.
Jag tycker att huvudkaraktärernas motstridiga tankar och känslor känns trovärdiga (till skillnad från vissa händelser på swingers-klubben som paret besöker). Enligt mig utmanar berättelsen inte tvåsamhetsnormen, snarare tvärtom, och därför är den för mig delvis en besvikelse, men som diskussionsunderlag kan den fungera.

Lite kuriosa är att när jag läste andras recensioner av boken kände sig många recenscenter sig nödgade att berätta att ”de själva aldrig skulle sätta sin fot på en sådan klubb”. Tycker det var väldigt intressant, för det är inte ofta som recenscenter annars känner sig tvungna att peka ut sin personliga hållning inför något som beskrivs i litteraturen; t ex ”själv skulle jag aldrig dra ut i krig sådär”. Det säger något om hur känsligt ämnet är!

Allmänt betyg: 3/5
Poly-bokcirkelbetyg: 3,5/5

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Vykort från ingenmansland (1999) av Aidan Chambers

7 september, 2014 • By

vykort från ingenmansland17-åriga Jacob är i Holland för att besöka en bekant till familjen, Geertrui – en kvinna som tog hand om hans skadade farfar under kriget – och hennes familj. Men allt är mer komplicerat än det verkar.
Jacob får bo hemma hos Daan, Geertruis barnbarn, en konstvetare med bestämda åsikter. Under besöket nystas Jacobs farfars bakgrund upp, han möter människor som påverkar honom starkt; androgyna Ton, tuffa Hille, tanten Alma som tar hand om honom efter ett rån, Geertrui som ligger för döden, och han kommer att förändra mycket av sitt synsätt vad gäller människor och relationer.

En jättefin bok om existensiella frågor, där icke-normativa relationer har en viss betydelse. Fokus ligger dock på Jacobs bakgrund och utveckling. Boken binder på ett intressant sätt ihop Geertruis berättelse om sin relation med en sårad soldat under andra världskriget med den om Jacobs väg mot att bilda sig en egen uppfattning om sexualitet och relationer. Stort plus från mig för den androgyna karaktären Ton – hade jag fått välja hade jag gärna tagit en hel bok om bara henom; hen är en sån som jag bara vill fortsätta umgås med efter att boken är slut.

Allmänt betyg: 4/5
Poly-bokcirkelbetyg: 4/5

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Älska mig bara mig (2013) av Marie-Chantal Long

25 augusti, 2014 • By

Älska mig bara migUnder första året på gymnasiet börjar Saga umgås med Joline, en aktivist som tar med henne på demonstrationer och möten. I samband med ett polisingripande träffar Saga för första gången Lex, och hon faller handlöst. Joline varnar Saga och säger att Lex är knepig, men Saga är så kär att inget spelar någon roll.

Detta är en av mycket få böcker som har ordet ”polyamorös” med i baksidestexten, men polyrelationer spelar en mindre roll i boken. I stället handlar den om kärlek, den där första förälskelsen som verkligen sopar banan med en; om frigörelse från familjen, att växa upp och lämna barndomen bakom sig; och om vänskap. Den beskriver väldigt bra en tonårings första intensiva möte med världen utanför kärnfamiljen, och det engagemang som kan uppstå när man hittar ett helt nytt sammanhang och får nya perspektiv.

Sagas möte med polyrelationer har dock mer att göra med oärlighet och svek än med polyamori, och berättelsen pekar ut en del av den problematik som kan finnas om man inte spelar med öppna kort. Jag tycker att det är lite trist att det blir just den negativa bilden av polyrelationer som visas. Ändå gillade jag boken. Den är en fin skildring av ung kärlek, och av hur den kan ställa precis allting på sin spets.

Olika åldrar har olika utmaningar. För unga människor tänker jag att boken kan fungera som diskussionsunderlag kring relationer och identitet. För den som vill ha mer ”kött på benen” vad gäller polyrelationer fungerar den mindre bra.

Allmänt betyg: 3,5/5
Poly-bokcirkelbetyg: 2,5/5

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Ett hem vid världens ände (1990) av Michael Cunningham

24 augusti, 2014 • By

Ett hem vid världens ändeJonathan och Bobby lär känna varandra som trettonåringar och utvecklar speciella band som innefattar vänskap, kärlek och sex. De har båda gjort förluster under uppväxten och i varandra hittar de en trygg punkt. Under tonåren tillbringar de flera år som nära vänner och älskare, men skiljs sedan åt. Åratal senare återförenas de i New York, där de bildar en triad med Clare. De skaffar barn och flyttar till ett hus på landet. Men den annorlunda familjebildningen är svår att hantera för dem alla, liksom de känslor som ligger till grund för den.

Boken handlar om en mängd olika människor och deras relationer, och är skriven ur flera olika karaktärers perspektiv. Den beskriver ingående deras känslor och hur svårfångade de kan vara, och det är något jag verkligen gillar med boken. Jag gillar också att den tar upp att kärlek och sexualitet inte alltid är sammankopplade. Samtidigt är det nästan irriterande att den vägrar hitta en lösning som fungerar för alla.
Bobby är en ovanlig karaktär; undanglidande men med en förmåga och önskan att älska de flesta som kommer i hans väg. Jag upplever berättelsen som en kärlekshistoria mellan tre, en kärlek som slits sönder av idéer och normer kring hur relationer ska vara. Det finns många bottnar i berättelsen och därför tror jag att den fungerar bra som diskussionsunderlag.

Allmänt betyg: 4/5
Poly-bokcirkelbetyg: 5/5

Boken har filmatiserats som A Home at the End of the World, en väldigt bra långfilm i regi av Michael Myers. Filmen är aningen tydligare i sitt berättande än vad boken är. Recension finns här.

Bobbi, Poly-bokcirkel, Transcenders

Skönlitteratur utanför tvåsamhetsnormen

24 augusti, 2014 • By

PolyamoriTidigare den här sommaren började jag fundera över i vilken utsträckning det finns skönlitterära skildringar av relationer som utmanar tvåsamhetsnormen – mycket för att jag själv arbetar på ett skrivprojekt som tar upp ämnet. Jag fick känslan av att det finns ganska få böcker som skildrar friare relationsformer; och ännu färre som skildrar dem som ett möjligt alternativ. Jag började undersöka saken,  i jakt på någon form av lista, men hittade egentligen bara andra som ställde frågan om ifall det finns en sådan. Min tanke är att när något inte skildras i kulturen så innebär det att det inte existerar i det allmänna medvetandet. Därför kändes det viktigt att göra en sammanställning av det som faktiskt skrivits. Så jag började på en själv.

Det kommer att ta tid att både hitta böcker och att läsa igenom och recensera dem, så jag har beslutat att publicera listan redan nu i ett eget inlägg, och sedan komplettera den med korta recensioner efter hand. Listan är just nu väldigt ofullständig, och även framåt ska den ses som ”under konstruktion”.

Jag kommer att ta med med ett brett urval böcker utifrån temat ”fria relationer”, där ”fria relationer” används som ett samlingsbegrepp för alla relationer som på något sätt går utanför tvåsamhetsnormen. Det kan handla om poly-relationer, swinging, trianglar mm. Böckerna behöver inte ha fria relationer som huvudtema, utan det räcker att temat behandlas på något sätt. Det innebär att vissa böcker i första hand kommer att handla om tvåsamhet, men med någon form av diskussion om vad den innebär och sådant som utmanar den. Förhoppningsvis kommer jag även att hitta böcker som inte har tvåsamheten som huvudfokus!

För mig är det viktigt att lista just skönlitteratur, eftersom skönlitteraturen ger en annan möjlighet till nyansering, fördjupning och identifikation än vad facklitteraturen gör. Det finns massor av intressant facklitteratur om sex och relationer, men för egen del vill jag alltid komplettera facklitteratur med skönlitteratur för att få fler perspektiv på ett ämne som är komplext

För den som är nyfiken på vad ”fria relationer” innebär finns t ex boken ”Opening up” av Tristan Taormino, som tar upp de flesta olika varianter av fria relationer. Den typen av (fack)böcker är dock inte något jag kommer att ha med i min lista.

När jag skriver om en bok kommer jag att göra det utifrån hur väl den skulle kunna fungera som ett diskussionsunderlag – hur väl den skulle passa in i en bokcirkel om fria relationer. Jag kommer att ge boken ett allmänt betyg och ett betyg baserat på detta kriterium.

Här hittar du listan!