Browsing Tag

Poly-relationer

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Felicias resa (1998) av Cannie Möller

18 april, 2015 • By

Felicias resaFelicia, Adam och Arion har flytt ifrån Urbs, en totalitär stadsstat där man försöker skapa den perfekta människan. En lång resa tar vid, där Felicia och hennes vänner möter många hinder.

Det är inte lätt att veta vem man kan lita på i en värld som har sönderfallit. Många människor ägnar sig åt plundring och röveri medan andra förgås av sjukdomar. Men det finns också närhet och kärlek i de nära relationerna. Felicia är bunden till Arion, men under vägen dyker också Kain upp, som väcker starka känslor hos Felicia. Felicia hämtar kraft i sin döda mamma Kanas röst, och Kana visar sig i form av olika djur som hjälper dem på resan.

Detta är en fantasy-berättelse om en resa i en värld som rasat samman. Det är bok nummer två i en serie (den första heter ”Felicias ö”). Felicia är på flykt från Urbs och de som vill använda henne som avlingsobjekt för en ny sorts människa. Boken är action-späckad, det händer hela tiden någonting. Felicia är huvudpersonen men berättarperspektivet växlar mellan flera av karaktärerna. Relationen mellan Felicia och Arion är på ett sätt central, det framstår som att det är vad berättelsen handlar om, samtidigt tycker jag att samspelet mellan dem är outvecklat. Jag har svårt att avgöra om det beror på själva skildringen av dem, eller på karaktärerna i sig. De kommunicerar inte i någon större grad, vilket gör att det är svårt att få grepp om vad som verkligen händer mellan dem. Det finns mycket dramatik i berättelsen, människor dör som flugor i olika sammandrabbningar, men jag saknar ett djup i skildringen. Samtidigt är det spännande, så jag läser vidare, och tänker flera gånger att berättelsen skulle göra sig bra som en film.

Efter ett tag kommer syskonen Luna och Kain in i historien. Arion dras till Luna och Felicia till Kain. Det ställer till mycket problem mellan Felicia och Arion, svartsjukan rasar, och Arion och Kain blir dödsfiender. (Obs, nu kommer jag att spoila slutet, så läs inte vidare om du vill läsa boken utan att veta hur det går.) Eftersom jag blivit tipsad om den här boken som ett exempel på en där fria relationer/poly-relationer tas upp, väntar jag hela tiden på att den dimensionen ska komma in. Det gör den på ett sätt, genom att svartsjukan mellan Arion/Kain och Felicia/Luna skildras, liksom Felicias och Arions dubbla känslor i förhållande till Kain och Luna. Ändå skulle jag vilja ha mer … kanske är det för att Arions och Felicias relation är så ordlös, eller snarare oformulerad, som jag inte får grepp om den. Samtidigt är det ju ibland så med relationer. Det kan också vara att detta är en genre av böcker som jag inte läser så ofta, eftersom jag är mer intresserad av inre skeenden än av action. Hur eller hur – i slutet kommer Felicia, Arion och Kain fram till att de behöver kunna leva tillsammans alla tre (Luna är då ute ut bilden) och acceptera de känslor som finns. Det jag verkligen tycker om är att det är en skildring av en poly-relation som slutar lyckligt. I flera av de andra böcker jag läst slutar det med att relationerna löses upp, i ett ”vi försökte men det gick inte”, men här finns det i stället ett ”sen levde de lyckliga i alla sina dagar”-slut. Det gör mig glad!

Allmänt betyg: 3/5
Poly-bokcirkelbetyg: 3,5/5

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Trekant (2005) av Mian Lodalen

26 oktober, 2014 • By

TrekantMy har varit tillsammans med Bob i två år och relationen har gått in i en lunk. En dag introducerar Bob idén om en trekant. De börjar båda leta efter någon att förföra, och efter lite om och men dyker exet C-Kupan upp. En triad bildas och My tycker att allt är fantastiskt; de tre är frigjorda, förälskade och superqueer. Men säg den lycka som varar …
Detta är uppföljaren till Smulkubbens skamlösa systrar, som jag läst tidigare. Jag tyckte den var kul, och hade därför förväntningar på Trekant, särskilt med tanke på den skulle skildra en fri relation. Precis som föregångaren är boken rolig, full av dråpligheter, tjejsex och sarkasmer. Därför är det extra tråkigt att sens moralen blir nåt i stil med ”ge dig för guds skull inte in i en poly-relation, vad du än gör”.
Jag tycker att del två förhåller sig slarvigt till föregångaren; det känns som att kopplingen mellan böckerna snickrats ihop i efterhand. Men jag läste ut boken på några dagar, den var rapp och stundtals rolig, och jag gillar verkligen de partier där My och Bob är ute och letar efter någon att inleda en relation med. Det är synd att dramatiken i berättelsen måste bygga på att den udda relationen inte fungerar.

Allmänt betyg: 3/5
Poly-bokcirkelbetyg: 4/5

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Den inbjudna (1943) av Simone de Beauvoir

9 oktober, 2014 • By

Den inbjudnaDet är mitt i andra världskriget och Françoise och Pierre driver en liten teater tillsammans i Paris. Paret har ett symbiotiskt förhållande i vilket båda tillåts vara med andra, men det är bara Pierre som utnyttjar möjligheten. Françoise vill bara ha Pierre, hon lever för sin relation med honom och anser att de båda är ett. Då kommer den unga kvinnan Xavière in i bilden, och förhållandet utvecklas till en triad. Både Pierre och Françoise fascineras av Xavière, till den grad att det liknar besatthet, men det är Pierre som blir förälskad. Xavière är destruktiv och manipulerar dem båda, och Françoise fasar för att relationen kommer att leda till att hon förlorar både sig själv och Pierre.

Jag har en känsla av att det finns något som författaren vill säga med den här berättelsen, något som går utöver det faktiska skeendet, och som jag egentligen skulle behöva läsa noggrannare mellan raderna för att kunna förstå fullt ut. Jag tänker att det handlar om vad det innebär att vara en individ. Om den fria viljan; hur fri och autonom man egentligen kan vara, när man hela tiden är i relation till andra.
Det psykologiska spelet mellan karaktärerna skildras knivskarpt och realistiskt. Men ofta blir jag irriterad på Françoise. Jag önskar att hon kunde ge sig själv större utrymme. Att hon skulle kunna vara ärlig mot de andra. Inte bara Françoise undanhåller saker; alla karaktärerna i boken relaterar dysfunktionellt till varandra. De förhåller sig gränslöst eller använder de andra för egna syften, och man förstår att det måste ta en ände med förskräckelse. Men berättelsen är intressant! Inte särskilt uppmuntrande för den som i litteraturen letar exempel på fungerande fria förhållanden, men kanske kan den ses som ett avskräckande exempel på hur det kan gå när man inte är ärlig, vare sig mot sig själv eller de man har relationer med.

Allmänt betyg: 4/5
Queer bokcirkel-betyg: 4/5

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Maken (1976) av Gun-Britt Sundström

2 oktober, 2014 • By

MakenLäsaren får följa Martina och Gustav från första gången de träffas i tjugoårsåldern, och sedan under deras sju år långa förhållande, som är lite av en berg-och-dalbana. Livet för dem i olika riktningar, och de är särbor i perioder, då båda har relationer med andra. Boken är ett porträtt av en relation, som är detaljerat in i minsta detalj.

Jag upplever den här boken som rakt igenom trovärdig, hur underligt de inblandade parterna än beter sig. Det är just beskrivningen av alla de motstridiga känslor som kan finnas när man är i relation till en annan människa som gör den att den känns så genuin. Trots att den skildrar en tvåsam relation tas många av de frågeställningar som fria relationer kan skapa upp. Att boken är skriven på sjuttiotalet märks knappt, bara här och där – i det stora hela känns den väldigt modern. Jag antar att det visar att när det gäller känslor, relationer och mänsklig kultur sker inte förändringar så snabbt att det händer så mycket på 38 år… på gott och ont. Mycket bra diskussionunderlag för de som är intresserade av relationer på djupet!

Allmänt betyg: 4,5/5
Poly-bokcirkelbetyg: 4,5/5 – förutsatt att en tycker att ältande av tankar och känslor är intressant!

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Swing (2014) av Bengt Ohlsson

19 september, 2014 • By

SwingHanna och Åke lever ett vanligt liv, så vanligt att de knappt reflekterat över det – fram tills att Hannas väninna berättar om en swingers-klubb hon besökt. Hanna blir nyfiken och får Åke att gå med på att åka dit. Upplevelsen blir underlig och obekväm och de sticker därifrån inom två timmar, men snart hör ett av paren från klubben av sig och vill ses igen. De träffas för en middag, och kanske något mer…

Swing är antagligen tänkt som ett ifrågasättande av samtidens idéer om att man förväntas förverkliga sig själv, och att relationer ska vara projekt som kryddas med exotiska upplevelser, men den blir aldrig utmanande. Jag förstår inte bokens sens moral. Vill den säga att man ska nöja sig med det man har? Baksidestexten låter i alla fall antyda att vi ”gapar efter mycket”.
Jag tycker att huvudkaraktärernas motstridiga tankar och känslor känns trovärdiga (till skillnad från vissa händelser på swingers-klubben som paret besöker). Enligt mig utmanar berättelsen inte tvåsamhetsnormen, snarare tvärtom, och därför är den för mig delvis en besvikelse, men som diskussionsunderlag kan den fungera.

Lite kuriosa är att när jag läste andras recensioner av boken kände sig många recenscenter sig nödgade att berätta att ”de själva aldrig skulle sätta sin fot på en sådan klubb”. Tycker det var väldigt intressant, för det är inte ofta som recenscenter annars känner sig tvungna att peka ut sin personliga hållning inför något som beskrivs i litteraturen; t ex ”själv skulle jag aldrig dra ut i krig sådär”. Det säger något om hur känsligt ämnet är!

Allmänt betyg: 3/5
Poly-bokcirkelbetyg: 3,5/5

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Vykort från ingenmansland (1999) av Aidan Chambers

7 september, 2014 • By

vykort från ingenmansland17-åriga Jacob är i Holland för att besöka en bekant till familjen, Geertrui – en kvinna som tog hand om hans skadade farfar under kriget – och hennes familj. Men allt är mer komplicerat än det verkar.
Jacob får bo hemma hos Daan, Geertruis barnbarn, en konstvetare med bestämda åsikter. Under besöket nystas Jacobs farfars bakgrund upp, han möter människor som påverkar honom starkt; androgyna Ton, tuffa Hille, tanten Alma som tar hand om honom efter ett rån, Geertrui som ligger för döden, och han kommer att förändra mycket av sitt synsätt vad gäller människor och relationer.

En jättefin bok om existensiella frågor, där icke-normativa relationer har en viss betydelse. Fokus ligger dock på Jacobs bakgrund och utveckling. Boken binder på ett intressant sätt ihop Geertruis berättelse om sin relation med en sårad soldat under andra världskriget med den om Jacobs väg mot att bilda sig en egen uppfattning om sexualitet och relationer. Stort plus från mig för den androgyna karaktären Ton – hade jag fått välja hade jag gärna tagit en hel bok om bara henom; hen är en sån som jag bara vill fortsätta umgås med efter att boken är slut.

Allmänt betyg: 4/5
Poly-bokcirkelbetyg: 4/5

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Älska mig bara mig (2013) av Marie-Chantal Long

25 augusti, 2014 • By

Älska mig bara migUnder första året på gymnasiet börjar Saga umgås med Joline, en aktivist som tar med henne på demonstrationer och möten. I samband med ett polisingripande träffar Saga för första gången Lex, och hon faller handlöst. Joline varnar Saga och säger att Lex är knepig, men Saga är så kär att inget spelar någon roll.

Detta är en av mycket få böcker som har ordet ”polyamorös” med i baksidestexten, men polyrelationer spelar en mindre roll i boken. I stället handlar den om kärlek, den där första förälskelsen som verkligen sopar banan med en; om frigörelse från familjen, att växa upp och lämna barndomen bakom sig; och om vänskap. Den beskriver väldigt bra en tonårings första intensiva möte med världen utanför kärnfamiljen, och det engagemang som kan uppstå när man hittar ett helt nytt sammanhang och får nya perspektiv.

Sagas möte med polyrelationer har dock mer att göra med oärlighet och svek än med polyamori, och berättelsen pekar ut en del av den problematik som kan finnas om man inte spelar med öppna kort. Jag tycker att det är lite trist att det blir just den negativa bilden av polyrelationer som visas. Ändå gillade jag boken. Den är en fin skildring av ung kärlek, och av hur den kan ställa precis allting på sin spets.

Olika åldrar har olika utmaningar. För unga människor tänker jag att boken kan fungera som diskussionsunderlag kring relationer och identitet. För den som vill ha mer ”kött på benen” vad gäller polyrelationer fungerar den mindre bra.

Allmänt betyg: 3,5/5
Poly-bokcirkelbetyg: 2,5/5

Poly-bokcirkel, Transcenders

Bokrecension: Ett hem vid världens ände (1990) av Michael Cunningham

24 augusti, 2014 • By

Ett hem vid världens ändeJonathan och Bobby lär känna varandra som trettonåringar och utvecklar speciella band som innefattar vänskap, kärlek och sex. De har båda gjort förluster under uppväxten och i varandra hittar de en trygg punkt. Under tonåren tillbringar de flera år som nära vänner och älskare, men skiljs sedan åt. Åratal senare återförenas de i New York, där de bildar en triad med Clare. De skaffar barn och flyttar till ett hus på landet. Men den annorlunda familjebildningen är svår att hantera för dem alla, liksom de känslor som ligger till grund för den.

Boken handlar om en mängd olika människor och deras relationer, och är skriven ur flera olika karaktärers perspektiv. Den beskriver ingående deras känslor och hur svårfångade de kan vara, och det är något jag verkligen gillar med boken. Jag gillar också att den tar upp att kärlek och sexualitet inte alltid är sammankopplade. Samtidigt är det nästan irriterande att den vägrar hitta en lösning som fungerar för alla.
Bobby är en ovanlig karaktär; undanglidande men med en förmåga och önskan att älska de flesta som kommer i hans väg. Jag upplever berättelsen som en kärlekshistoria mellan tre, en kärlek som slits sönder av idéer och normer kring hur relationer ska vara. Det finns många bottnar i berättelsen och därför tror jag att den fungerar bra som diskussionsunderlag.

Allmänt betyg: 4/5
Poly-bokcirkelbetyg: 5/5

Boken har filmatiserats som A Home at the End of the World, en väldigt bra långfilm i regi av Michael Myers. Filmen är aningen tydligare i sitt berättande än vad boken är. Recension finns här.