Browsing Articles Written by

Transcenders

Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 4: Carve your name into my arm

17 mars, 2014 • By

Tour flyerVi var ute och drack öl.
Jag vet inte om det var en så bra idé att använda dockorna på den där flyern, sa M. De sätter sig på hjärnan på nåt sätt. Nu känns det som att de kommer att förfölja oss hela turnén. Jag drömde till och med att en av dem snackade med mig inatt!
Oj, vad sa den?
Du ser inte vad som finns mitt framför dig – eller nåt annat dumt. Haha, jag börjar bli som mamma, hon tror på en massa sånt där new age-tjafs … som att man kan snacka med djur med hjälp av energier och sånt.
Något rörde sig i magen på mig. Kanske var det nåt jag ätit. Eller så var det tanken på dockan som gjorde det.
Fan, den här ölen behövde jag verkligen, sa M.
Ja, verkligen.

M kollade mig plötsligt i ögonen. Kommer du ihåg när vi skar oss för att blanda blod?
Jag skrattade. Ja, fan vad fulla vi var! Jag har fortfarande ett ärr efter det. Jag höll upp min arm mot honom för att visa.
Han flinade. Fan, jag visste att jag skulle ha ristat in mitt namn när jag ändå höll på!

Det rörde sig inom mig igen.

Jag vill alltid ha nånting.
En drink. Ett rakblad. Något som får mig att känna.

Rakblad

Jag hade inte haft nåt emot att ha ditt namn där, tänkte jag. Men jag höll käften. Tog bara en klunk öl till.

Nästa

Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 3: Lyssna på mig

13 mars, 2014 • By

MaxiSå var jag hemma hos M igen, ungefär en vecka senare.
Detta är fan helt galet, sa han, och höll fram en ny docka. Jag har fått en till! Hur knäppt är inte det?
Den nya dockan liknade den andra, men den hade ändå sin egen personlighet.
M visade upp etiketten. Den här gången står det: Lyssna på mig! Vad fan betyder det?
Han såg så upprörd ut att jag kände för att skratta.
Jag har inte tid med det här, fortsatte han. Vem i helvete är det som skickar dem?
Nån galen beundrare? föreslog jag.
Mest troligen. Vad då lyssna på mig? M skakade dockan, men ingenting hände. Den säger ju ingenting!
För ett ögonblick tänkte jag på det jag viskat i örat på den andra. Den här nya … visste den vad jag sagt? Dumheter, tänkte jag sen.
M satte dockan på en hylla, och jag såg att den andra redan satt däruppe.
Så du sparar dem ändå? sa jag.
Haha, ja, de är ju coola. Och jag har en idé till nåt jag kan använda dem till. Du ska få se!

Narcici Twinstar

Nästa

Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 2: På repeat

10 mars, 2014 • By

DockaMedan jag gick hemåt tänkte jag på dockan. Hade den verkligen blinkat åt mig? Jag antar att den inte gjorde det. Jag var väl bara uppstressad över allt jobb… Jag kom hem till lägenheten. Den var tom. Jag satte mig i sängen med laptopen. Tomheten skulle inte bestå, för snart dök ett chattfönster upp på sidan.

Hej, vad gör du?
Inget, kom just hem.
Ok … så du är ensam? Kan jag komma över?
Ok
🙂 Ses snart

Jag vill alltid vara med någon.

P kom och vi gick rakt på sak. Det var väldigt välkänt numera, inget speciellt. Det hade väl varit rätt bra i början, men nu var det bara
repeat
repeat
repeat
det fick mig att känna mig som ett sprucket kärl, som jag fortsatte hälla vatten i, utan att förstå att vätskan droppade ut i samma takt. Utan minsta aning om hur jag skulle kunna laga det.
Jag ville bara … jag ville bara kolla in i någons ögon och veta säkert att jag verkligen älskade den personen.
Och jag ville att den personen inte skulle titta bort.

Vanilla

Nästa

Jag är skillnad, Pangaea, Transcenders

Pangaeas tankar 1: Berätta din hemlighet

6 mars, 2014 • By

Jag ska inte ta så mycket av er tid i anspråk. Jag tänkte bara berätta en saga. Den handlar om mig, mest om mig i alla fall, men också om en person som vi kan kalla för M. Ok, den börjar nu.

Sedan slutet av sommaren hade allt varit sjukt hektiskt. Jag och M hade jobbat varenda dag för att få ihop allt inför turnén. Vi brukade träffas hemma hos mig och sen jobbade vi bara på, så länge vi orkade. Men den här gången ringde M mig tidigare än vanligt (vilket inte betyder att det var tidigt, bara att det var tidigare).

Pangaea
Du måste komma över, sa han, jag vill visa dig nåt.
Okej, sa jag, vi ses snart.

Jag skyndade mig dit, gick så fort jag kunde. Det tar bara fem minuter. M öppnade dörren halvnaken, nåt jag gjorde mitt bästa för att ignorera.
Så vad var det om?
Kolla! M höll fram en konstig liten docka, gjord av vitt tyg. Den såg nästan ut som en liten mumie.
Shit, det var en läskig liten jävel, sa jag.
Jag vet, jag fick den på posten igår, fast jag öppnade den nu på morgonen, var för trött igår. Underligt eller hur? Den har en etikett fastsatt på sig också.
Jag får kolla! Jag tog dockan, tittade på den lilla lappen som satt runt halsen på den. Berätta din hemlighet, stod det. Undrar vad det betyder?
Jag gav dockan till M och vi gick in i lägenheten. Så, gjorde du det? frågade jag. Berättade du din hemlighet?
Haha, skojar du? Varför skulle jag göra det? sa han. Förresten så har jag inga hemligheter. Det borde väl du veta. Om man vill veta nåt om mig, vad som helst, så är det bara att läsa min blogg!

VanillaTwinstar
Han slängde dockan på bordet och gick för att ta kaffe. Men jag kunde inte bara lämna den där, så jag tog upp den och tittade in i dess sorgsna små ögon. Då blinkade den åt mig! Jag tappade den nästan.
Förvånad la jag den ifrån mig. Men så … var jag tvungen att ta upp den igen.
Jag var tvungen att säga det. Så jag viskade i örat på den.

Så kom M tillbaka från köket. Vad fan, skit i den där nu, vi måste jobba. Jag har fått okej från T på Batschkapp-spelningen. Rätt bra, eller vad säger du!?
Jag satte tillbaka dockan på bordet. Och så satt den där, med sina oseende ögon stirrande ut i ingenting.

Nästa

Jag är skillnad, Maxi, Transcenders

Maxis tankar 11: Relocating Nadir

25 februari, 2014 • By

Pangaea och jag har gjort en flyer till turnén. Vad tycks?
Och nu när det mesta är klart med bokningar, biljetter och skit så hinner man kanske fundera lite på vad man ska ha på sig också. Nu när det typ är tre dagar kvar. Nä, men vi har fått lite hjälp den här gången, så förhoppningsvis ska allt vara klart tills när vi åker. Sen att det alltid blir kaos precis innan, det hör till det normala… Kaos innan turnén betyder kaos på turnén och det är precis så vi vill ha det!

Flyer

Jag är skillnad, Maxi, Transcenders

Maxis tankar 10: Repan

22 februari, 2014 • By

RepanNu ska jag berätta lite om världens bästa replokal. Den ligger på ett ställe som heter HC – en sorts musikförening som har startats av några metalheads, som alltid håller till på övervåningen. Lokalen ligger såklart på Norra Grängesbergsgatan, vid industriområdet. Där hittar man allt från utländska mattaffärer till importfirmor och Jihads körkortsteori, och dessutom merparten av Malmös övriga replokaler. Cyklar man längs vägen dyker det alltid upp människor som bär på olika musikinstrument. Eventuellt stöter man också på några prostituerade.

Replokalen uppfyller alla klichébilder och förutfattade meningar man kan ha om en sådan, den ligger i en källare brevid en bilverkstad och en motorcykelklubb. Det finns inga fönster, och både i taket och på golvet är rörledningar dragna. I ett hörn finns en mystisk grön apparat som ingen vet vad den är till, och från rören längs väggarna hänger tygstycken för att dämpa ekot.

På vintern är det nästan outhärdligt kallt och fuktigt där nere, trots att den lilla luftavfuktaren jobbar så ihärdigt att vi varje gång får tömma den på litervis med vätska. Lokalen har dessutom översvämmats av vatten vid ett flertal tillfällen, men turligt nog utan att något blev förstört. På den positiva sidan är den billig, och den är metal, inte att förglömma.

I replokalen brevid våran tror jag att det bor en halvgammal alkis. Han har visst vart med i nåt horrorpunkband som gav ut ett par skivor. Så kanske blir det likadant för mig om ett par år!? Då kanske det är jag som kommer hem till Norra Gränges om kvällarna, för att kränga en flaska renat som jag tjänat ihop till genom att sälja droger till förbipasserande, innan jag lägger mig och däckar på de slitna soffdynorna. Vad vet man egentligen?

Jag är skillnad, Maxi, Transcenders

Maxis tankar 9: Om att skriva

21 februari, 2014 • By

CancerogenicJag satt till sjukt sent igår natt med en text till Permafrost. Den ville inte riktigt bli klar, men kanske kan jag skriva klart den senare ikväll. Permafrosts texter är oftast politiska eller filosofiska, för min högsta önskan när jag skriver är att med texterna, med musiken, kunna väcka någon annan. Ur ignoransens bländande men falska lyckoträsk.

Det gör mig rasande att människor kan vara nöjda i en värld som denna. Utan att känna det minsta uns av skam tillåter de sig förnekelse, glömska, blindhet och ignorans. Och utan att ta på sig ens ett minimum av skuld fortsätter de medverka till skövling, förtryck och utsugning.

Om världen hade sett annorlunda ut tror jag att livet skulle vara bättre. Men hur skulle det kunna gå till? En annorlunda värld skulle kräva annorlunda människor, och de är ju ett gudsförgätet släkte …

Att människorna själva är den felande länken är sorgligt – fast sorgligt är ett för svagt ord. Snarare är det på gränsen till outhärdligt, eftersom så lite kan göras för att förändra dem. Ännu sorgligare är att de flesta tyckts inte inse ens en bråkdel av bristerna, sina egna och resten av världens.

Om jag kan få en enda människa att öppna ögonen är mycket vunnet. Kanske kan jag till och med stå ut ett tag till.

Jag är skillnad, Maxi, Transcenders

Maxis tankar 8: Photo shoot

19 februari, 2014 • By

PermafrostNi skulle se de nya bilderna vi har tagit. Speciellt en av dem är min favorit. På den ser man Pangaea rakt framifrån, och hans dreads står ut från huvudet i en svart, trasslig kaskad. Han är klädd i svart läder från topp till tå, så tajt kring kroppen att det ser ut som han lindats in i läderband som knäppts åt med metallspännen.

Han håller mitt huvud fastkilat med en arm runt min hals, och jag, som är nästan naken bortsett från ett trasigt höftskynke, några bälten, och mina höga kängor, hålls ner på knä framför Pangaea. Midgaard håller fast mina händer bakom ryggen, och det gör att jag måste böja mig bakåt och exponera min kropp i en utsatt position. Pangaea har långa naglar och blodiga fingrar, och han håller upp sin andra hand mot mitt ansikte, naglarna ligger mot min tunga, som om han när som helst skulle sticka ner dem i min hals. En droppe blod rinner från min ena mungipa.

Till höger om mig ser man Chay i vitt. Han är målad med kroppsmålning och hans överkropp inklädd med slingor av bomull som vi blandat med lim; han ser ut som en kladdig, skabbig ängel med sotiga ögon. Han håller sin hand över min ena bröstvårta. Den andra är tejpad med ett svart kryss. På min andra sida syns Midgaard i kåpa, och ovanför honom Navy i blanka svarta kläder, hans mörkröda hår ligger alldeles slickat. Han verkar vara den onda prästen som övervakar hela scenen.

Och om ni undrar om jag ser ut att lida på bilden så är svaret nej.

Kommer ni att få se bilden? Tids nog… 😉

Jag är skillnad, Maxi, Transcenders

Maxis tankar 7: Spindlar från Mars

16 februari, 2014 • By

Photo of David BowiePangaea hade exakt den här hårfärgen, som Bowie har på bilden, första gången jag träffade honom. Överlag tycker jag att de påminner om varann. Jag vet inte vad det är, men kanske är det någon sorts integritet som de har gemensamt. Ett lugn.
Lite som en spindel som sitter och lurpassar i ett hörn, och väntar på det rätta tillfället att hoppa fram. Inte som jag, som är överallt hela tiden.

Nåväl, jag gillar människor som är som insekter.

Spindlar från Mars