Browsing Articles Written by

Bobbi

Bobbi, Transcenders

Inför regnbågsveckan

1 augusti, 2014 • By

Jag läser Vykort från Ingenmansland av Aidan Chambers varvat med att, i huvudet och på papperet, förbereda mig inför mitt prat på Regnbågsfestivalen. Aidan Chambers är en av få författare som kan väva in så stark spänning i mötet mellan karaktärer att jag måste dra på det – lägga undan boken ett slag, och sen kanske läsa om stycket igen – innan jag fortsätter.

Igår såg jag Paraden på tv, en serbisk film om en av de första Pride-paraderna i Serbien. Den var galghumoristisk, mörker blandat med feelgood, som hallåan uttryckte det innan den visades. Ja. Jag tyckte det var närmast outhärdligt att se hur fientligt klimatet mot hbtq-personerna var i filmen. Att det kan se ut så, så nära inpå husknuten, gör mig förtvivlad och jag grät när filmen var slut.

Allt det här är i mitt huvud, men ute är det väldigt vackert väder och jag funderar på att göra en utflykt. Råkade förresten på en bra lista över böcker med hbtq-tema igår, och blev glad över att Tatuerade tårar fanns med i den, precis som Vykort från ingenmansland.

Snart ska jag nog ut i solen ändå.

PS: Hett tips:

Sydsvenskan_140801

Bobbi, Transcenders

Vi saknar ett substantiv

7 juli, 2014 • By

Igår kom jag och Pixie att prata om ordet ”hen”, diskussionen startade med att vi pratade om möjligheten (som inte finns i Sverige än) att i Facebook ange andra alternativ för kön än ”man” och ”kvinna”. Samtalet gick ungefär så här:
Pixie: ”Jag fattar verkligen inte problemet med ordet hen, särskilt inte när folk säger att man inte kan skapa ett nytt ord. Det kan man väl visst. Det skapas nya ord hela tiden.”
Jag: ”Ja jag vet. Brukar inte Svenska Akademin komma upp med en lista på nyord varenda år, där sånt som ogooglebar står med? Jag verkar kanske ifrågasättande nu, men jag tvivlar på att det finns ett lika stort behov av ordet ogooglebar som av ordet hen. Men det kanske bara är jag?”
Pixie: Fniss.
Jag: ”Och, man kan visst skapa nya ord. Om man tar exemplet när man insåg att det kvinnliga könsorganet hos småtjejer inte hade nåt vettigt namn … utan att man använde pinsamma, degraderande uttryck som kussimutta och framstjärt. Då diskuterade man det hela och kom upp med ordet snippa. Efter ett tag enades folk om att det var ett bra ord som faktiskt behövdes. Jag tror de flesta använder det idag. Och då var det inte så mycket snack om att man inte kan skapa nya ord. Eller var det kanske det, fast jag missade det?”
Pixie: ”Ingen aning. Men det var faktiskt lite ovant i början. Fast sen, ganska snart, så vande man sig.”
Jag: ”En annan sak med ordet hen, det är att det pekar ut att vi saknar ännu fler ord. Vi har inte bara saknat ett pronomen, vi saknar även ett substantiv. Många säger till exempel ’en hen’, som om det vore ett substantiv. Men hen är ett pronomen, och om man vill ha ett ord för någon som är av ett tredje kön, eller mittemellan man och kvinna, så finns det inget bra ord.”
Pixie: ”En kvänn kanske?”
Jag (skrattar): ”Jag har använt ordet maninna ibland, men det blir lite för stort fokus på ordets första led, som att den manliga delen är viktigare på nåt sätt.”
Pixie: ”Ja det känns faktiskt lite så.”
Jag: ”Jag funderade på tjille också. En kombination av tjej och kille. Men det blir lite samma sak som med maninna …”
Pixie: ”Kvänn funkar nog inte så bra heller. Det låter mer som en kvinnlig vän.”
Jag: ”Ja .. eller nåt.”
Pixie (på västgötska): ”Ska vi ut å ragga kvänn? Ja ska bara hämta min epa-traktor så ses vi vid macken. Det hänger massor av kvänn där!”
Jag (skrattar): ”Hmm, jag tror helt enkelt inte att man ska bilda det nya ordet utifrån de nuvarande orden. Det måste nog ha ett helt eget.”
Pixie: ”Ja, sant. Men vad ska det vara egentligen?”

Ja, där tog det stopp. Så det kan ni få fundera vidare på!

Bobbi, Transcenders

The one guy

25 juni, 2014 • By

Ofta, när jag behöver muntra upp mig själv, tänker jag på min förmodat heterosexuella manliga vän Per, som jag och min kompis retades med en utekväll, på grund av hans förtjusning i en bekant till oss, Kristian. Per hade just sagt att han ”skulle visa Kristian världen”.
Jag: ”Visa honom världen, haha, vad innebär det?”
”Tja …” Per flinade.
Vän: ”Nå, inte så svårt att lista ut. Det var väl ungefär samma sak som du ville göra med Rickard innan.” Rickard var en annan gemensam bekant.
Per: ”Aja. Men ni vet hur det är. Alla har väl sin ’the one guy’ … den där enda killen som man skulle kunna göra det med, liksom. Och … ja … innan så var det Rickard. Och nu är det Kristian.”

Älskar’t. Alla har väl sin ”the one guy”! 😉

Bobbi, Transcenders

Det som blivit kvar

11 juni, 2014 • By

Jag är nyss hemkommen från Leipzig och Wave Gotik Treffen, en festival jag brukat besöka de senaste åren (detta var min sjätte gång). Det är en av världens största goth-festivaler – som också är medskyldig till att Jag är skillnad alls blev till, eftersom det var där jag såg bandet som inspirerade mig att skriva boken.

På WGT spelar nästan 250 band på över 20 spelställen, och bäst i år var ett nytt ställe som hette Täubchental. Det låg en bit ifrån centrum och på vägen dit passerade jag och Pixie ett stort ödehus som vi var tvungna att undersöka.

Leipzig

Det är en av de saker jag gillar allra mest med Leipzig – att det finns massor av häftiga byggnader, endel övergivna, endel som tas i bruk som spelställen under festivalen. Detta var en stor fabrik eller något liknande som nu var helt öde.

Leipzig

Det är något oerhört fascinerande med sådant som blivit kvar, som rester från en annan tid. På något sätt påminner det kanske om alla rester, allt det kvarblivna, outforskade som finns begravet långt nere i ens medvetande – och som man inte alltid vill kännas vid. Precis som samhället inte riktigt vill kännas vid sådana här platser.

Vi var också ut och gjorde stan osäker (säker?) tillsammans med 20 000 andra goths. Här är en obligatotrisk, suddig hotellbild på väg ut. 🙂

Leipzig

 

Bobbi, Nyheter

En ny bok

29 maj, 2013 • By

För någon vecka sen skrev jag klart första utkastet av mitt tredje bokmanus, Stella betyder stjärna. Jag lämnade det till min testläsare nummer ett. Ett par dagar senare kastade jag mig hals över huvud in i skrivandet på det fjärde manuset, som går under arbetsnamnet Jetlag. Jag har längtat i flera år efter att få börja på det! Men hade lovat mig själv att färdigställa ett första utkast av Stella betyder stjärna innan jag fick göra det. Och den boken har trilskats lite, så det tog ett tag att få det färdigt.

Jetlag

Åh, glädjen i att starta ett nytt projekt! Det måste vara en av de härligaste känslor som finns. Helt nya karaktärer som ska ut på äventyr, och all världens möjligheter ligger framför dem – och mig! 😉

Bobbi

Sug efter att skriva

4 april, 2013 • By

Funderar på om jag ska skriva om novelletten jag skrev för NaNoWriWee (The 30-hour novel contest) på svenska och se om jag kan göra nåt vettigt av den!? Det var väldigt kul att skriva den – även att skriva på engelska – men det är definitivt skillnad att skriva på sitt modersmål! Och nu när det vinnande alstret i tävlingen är utsett – Chris Brosnahans scifi-novella P.O.V. – så kan jag göra vad jag vill med min berättelse. 😉
Men håller storyn? Det är en ganska lättsam historia, kanske var det därför den var så lätt att skriva? … Men som alltid känns det tråkigt att låta nånting ligga i byrålådan, så kanske ska jag ta tag i att skriva om den … nån gång när det finns en liten tidslucka över *I wish*

När jag läste om NaNoWriWee kom jag i alla fall på hur kul det var att få skriva sådär ohämmat en hel helg, och jag längtar tills jag kan ta mig tid att göra det igen. Fick ett sug efter att vara med i NaNoWriMo i år och skriva på Jetlag – ett framtida projekt. Vi får väl se…

Bobbi

Vardagsrealism vs. scifi/fantasy

8 mars, 2013 • By

Den senaste tiden har jag fått en för mig oväntad lust att skriva science fiction, vilket ledde till att jag just skickat in ett bidrag till Science Fiction-bokhandelns och Mix förlags novelltävling. Bakgrunden till tävlingen är att det saknas scifi-berättelser på svenska. Bidragen ska vara inne den 18/3 om någon annan drabbas av samma lust!

Av liknande skäl deltog jag också i The 30 Hour Novel-challenge med scifi/fantasy-noveletten I am Real – som alltså skrevs under 2 dagar. Alla bidrag i tävlingen finns upplagda online.

nin_castle

Huvudpersonen i ”I am Real” heter Nin

Även fast scifi/fantasy är helt andra genrer än den jag vanligtvis skriver i, visar det sig att det jag skriver om liknande teman som jag gör i Transcenders-berättelserna – det vill säga om identitet, och vår relation med andra och oss själva. Med Transcenders är dock syftet att skapa en värld som känns väldigt nära vår egen – så vardaglig att man nästan kan ta på den – medan när jag skriver scifi/fantasy i stället vill skapa en värld på ett visst avstånd. I scifi tillkommer också en aspekt som är mer samhällelig, som handlar om konsekvenser av våra levnadssätt, strukturer och val. Båda varianterna har sina fördelar tycker jag, och ibland ska man kanske bara gå dit lusten leder en…!

Bobbi

Alla <3

14 februari, 2013 • By

Idag är det Alla Hjärtans Dag. Både Mija och Danny i Tatuerade tårar frågar sig vad kärlek är. Mija vet inte om hon verkligen har upplevt den. Danny i sin tur har gjort det, hans kärlek kväver honom för den vill så mycket. Kärlek kan vara att vilja bära en annan persons bördor. Men i vilken utsträckning kan vi verkligen göra det? Kan man laga en annan människa om den har gått sönder?

@DLdemons skrev på Twitter häromdagen:
It’s ok if you are broken, I won’t try to fix you. We can search for strength together. We can hold each others hope.

Ja, hoppet finns och det kan vi bära ihop.

Bobbi

Teckna sig vidare

14 februari, 2013 • By

Igår hade jag bokat ritfika med en vän, och tänkte att jag skulle ta tillfället i akt att teckna Isa och Stella – huvudpersonerna i Stella betyder stjärna. Ibland fungerar tecknandet som ett sätt att ”komma loss” när man fastnat och inte kommer vidare i en berättelse. Att rita karaktärerna kan få dem mer levande, och när de känns levande börjar de tala – berätta sin historia – den som ska skrivas ner.

Efter flera skisser fick jag ett par som kändes som att de verkligen visar Isa och Stella. Om de hjälper mig vidare i skrivprocessen återstår att se.. 🙂

IsaStella